I samband med att en person avlider ska också kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med vår svenska arvsrätt. Finns det ett skrivet testamente kan detta påverka och stå över hur och i vilken ordning ett arv ska fördelas. I de flesta fall finns det kvar föremål, fastigheter och likvida medel efter att eventuella skulder samt begravningskostnader till den avlidne betalats.
Men i vissa fall så uppkommer en motsatt situation: medlen i dödsboet är inte tillräckliga för att betala av skulder. Det skapar en situation där en anhörig inte kommer att ärva. Kan man istället tvingas ärva den avlidnes skulder?
Det enkla svaret på den frågan är nej. I Sverige ärver man inte skulder. I samband med att en anhörig avlider så skickar Kronofogden ut ett brev där det står skrivet vilka skulder som eventuellt finns och hur mycket som ska betalas. Dessa krav är inte riktade mot personen som erhåller brevet personligen - de är riktade mot dödsboet och dess företrädare.
Dödsboet täcker skulderna och en avskrivning kan ske
De tillgångar som finns i dödsboet är de som kommer att betala skulderna till den avlidne. I ärvdabalken regleras att anhöriga inte kan ärva skulder. Om det inte finns tillräckliga medel i ett dödsbo så skrivs skulderna av. Hur skulderna betalas följer en turordning.
Finns det inte möjlighet att betala alla skulder så prioriteras vissa av dessa. Exempelvis så är ett huslån en högprioriterad skuld som anses ha särskild förmånsrätt. Andra skulder har allmän förmånsrätt och de står näst på tur - här kan exempelvis kostnader för begravning och bouppteckningskostnader nämnas. Därefter så så får oprioriterade borgenärer betalt - detta i proportion till hur stora fordringar de har på dödsboet.
Utlandssvenskar - håll extra koll
I Sverige kan man inte ärva skulder. Det kan man däremot göra i andra länder. Detta innebär att svenskar bosatta utomlands bör vara lite på sin vakt. Sedan 2015 så gäller en EU-lag vilken säger att arvslagen i det land man bor i är den som gäller. Det innebär att en skuld kan ärvas, beroende på vilket land det handlar om.
Det kan innebära en obehaglig överraskning för många svenskar. Exempelvis så är det möjligt att ärva en skuld i Spanien - där tusentals svenskar bor. Rådet är att en utlandssvensk alltid ser över hur arvsreglerna ser ut i den nya hemlandet - detta för att undvika att hamna i en prekär och oväntad situation.
Låneskydd ger en trygghet
Gemensamma skulder i samband med ett dödsfall behandlas annorlunda. Det finns någonting som heter solidarisk betalningsansvar. Det innebär att en bank kan ställa krav på att hela summan av exempelvis ett lån ska betalas tillbaka av ett dödsbo - trots att lånet i fråga är tecknat av två stycken personer. Det innebär att den efterlevande blir skyldig dödsboet halva beloppet. Rent krasst så kan en bank kräva vem som helst på den summan.
Det finns emellertid en försäkring mot detta. Det kallas för ett låneskydd och ett sådant erbjuder en ekonomisk trygghet för efterlevande då dessa skriver av en del av lånet i samband med ett dödsfall. Vissa banker erbjuder låneskydd utan kostnad, andra tar en viss summa i avgift i samband med att det tecknas. Det är något som bör finnas.